Jag är så trött! Min vision om när dagen ska sluta och natten ta vid är alltid mycket tidigare än hur det slutat de senaste kvällarna. Ikväll känner jag dock att jag kommer somna snarast. Ögonen går i kors, det värker i kropp och knopp och jag längtar efter att få krypa ner under duntäcket.

Markus är hemma, allt känns återigen bra! Gud vad jag har saknat min älskade man. Två nätter utan varandra är två för mycket. Jag mår som allra bäst när jag har honom här hemma. Han sitter och knapprar vid datorn, jag kommer somna med det som ljuv musik i bakgrunden.

Nattinatt!