
tisdag 24 december 2013
söndag 22 december 2013
tisdag 17 december 2013
När orden inte räcker till.
Jag var hos mamma idag. Jag kan inte minnas sist jag grät så mycket som jag gjorde idag. Skönt och jobbigt. Jobbigt och skönt. Madde var med mig hela tiden. Hon höll min hand, grät tillsammans med mig, hjälpte mig att köpa blommor och lyste upp gravstenen med en ficklampa så jag kunde ta fina kort.





Vi åkte förbi mormor och morfar också. Det var så fint med all snö som låg runt alla stenar och lyktor.

Och palt fick jag i magen, hos Peter och Tyra. Oj så gott. Men oj vad ont i magen jag fick efteråt. Men gott, framför allt!

Det var härligt att vara där. Det doftade som förr. Som när jag och Madde var ett par år fräschare än idag och sprang runt där som två vildar. Jag fick dessutom en otroligt generös julklapp. Dom är så fina. Hela den här familjen är fantastisk!
Och Madde, hur ska jag beskriva henne. Ord räcker verkligen inte till. Utan tvekan en av de vackraste människorna jag har i mitt liv. Till och med det är en underdrift.
Tänk att hon bjöd mig upp hit. Att jag äntligen fick komma Hem. Oj vad jag behövde det här. Jag har haft så fantastiskt roligt. Det har varit så nyttigt. Det som varit en stor längtan, i flera år, har äntligen fått ta plats.
Jag tror inte att hon förstår, att Du förstår, om Du nu skulle läsa detta. Du har hjälpt mig att fylla alla minnesluckor med sådant engagemang. Jag har frågat, Du har svarat. Jag har frågat igen och Du har försökt att förklara på ett annat sätt. De mest självklara frågorna har Du hjälpt mig att hitta svaren till. Du har som alltid varit den varma person Du alltid varit. Du har fått mig att kikna av skratt 24/7. Din generositet är helt omöjlig att förklara i ord. En dag ska jag gottgöra Dig. Du har gråtit med mig, hållit min hand som vi alltid gjorde förr, Du har krupit upp nära i soffan, Du har skrattat med mig och bara andats när vi har behövt det.
Jag kan fortsätta i evighet. Jag hade ändå inte kunnat beskriva hur fantastisk Du är. Men det är Du, fantastisk. Agnes är bedårande, Du har uppfostrat en underbar liten tjej. Mammas värme rakt igenom.
Det får aldrig gå såhär lång tid igen, innan vi ses. Det får det inte! Jag behöver dig i mitt liv. Det är tydligare nu än någonsin. Den här veckan har nog varit den bästa veckan sen mamma gick bort. Jag tror faktiskt det. Gud vad jag älskar dig. Så innerligt och otroligt mycket. För alltid! ❤️

Jag var hos mamma idag. Jag kan inte minnas sist jag grät så mycket som jag gjorde idag. Skönt och jobbigt. Jobbigt och skönt. Madde var med mig hela tiden. Hon höll min hand, grät tillsammans med mig, hjälpte mig att köpa blommor och lyste upp gravstenen med en ficklampa så jag kunde ta fina kort.





Vi åkte förbi mormor och morfar också. Det var så fint med all snö som låg runt alla stenar och lyktor.

Och palt fick jag i magen, hos Peter och Tyra. Oj så gott. Men oj vad ont i magen jag fick efteråt. Men gott, framför allt!

Det var härligt att vara där. Det doftade som förr. Som när jag och Madde var ett par år fräschare än idag och sprang runt där som två vildar. Jag fick dessutom en otroligt generös julklapp. Dom är så fina. Hela den här familjen är fantastisk!
Och Madde, hur ska jag beskriva henne. Ord räcker verkligen inte till. Utan tvekan en av de vackraste människorna jag har i mitt liv. Till och med det är en underdrift.
Tänk att hon bjöd mig upp hit. Att jag äntligen fick komma Hem. Oj vad jag behövde det här. Jag har haft så fantastiskt roligt. Det har varit så nyttigt. Det som varit en stor längtan, i flera år, har äntligen fått ta plats.
Jag tror inte att hon förstår, att Du förstår, om Du nu skulle läsa detta. Du har hjälpt mig att fylla alla minnesluckor med sådant engagemang. Jag har frågat, Du har svarat. Jag har frågat igen och Du har försökt att förklara på ett annat sätt. De mest självklara frågorna har Du hjälpt mig att hitta svaren till. Du har som alltid varit den varma person Du alltid varit. Du har fått mig att kikna av skratt 24/7. Din generositet är helt omöjlig att förklara i ord. En dag ska jag gottgöra Dig. Du har gråtit med mig, hållit min hand som vi alltid gjorde förr, Du har krupit upp nära i soffan, Du har skrattat med mig och bara andats när vi har behövt det.
Jag kan fortsätta i evighet. Jag hade ändå inte kunnat beskriva hur fantastisk Du är. Men det är Du, fantastisk. Agnes är bedårande, Du har uppfostrat en underbar liten tjej. Mammas värme rakt igenom.
Det får aldrig gå såhär lång tid igen, innan vi ses. Det får det inte! Jag behöver dig i mitt liv. Det är tydligare nu än någonsin. Den här veckan har nog varit den bästa veckan sen mamma gick bort. Jag tror faktiskt det. Gud vad jag älskar dig. Så innerligt och otroligt mycket. För alltid! ❤️

söndag 15 december 2013
Fan, dagar som den här gör det så tydligt att jag inte är 22 längre, vilket jag hemskt gärna vill tro. Igår var jag och Madde ute. På Schlagerbaren här i Umeå. Guuuud så roligt vi hade. Det är ju helt fantastiskt när man kan skrika med i alla låtar. Haha. Men att dansa i timmar, dricka massor av alkohol i kombination med att vara vaken till 6 morgonen efter, det är lika med en supertrött Sofi. Usch.




Men roligt hade vi, tio poäng till mig och Madde ❤️
Imorgon, då ska vi göra ett nytt försöka till att åka till Piteå. Ska bli underbart. Och snart är tisdag här. Känns vemodigt att snart åka hem, men spännande också. Det är stora omställningar, men bara bra och fina.
Puss.




Men roligt hade vi, tio poäng till mig och Madde ❤️
Imorgon, då ska vi göra ett nytt försöka till att åka till Piteå. Ska bli underbart. Och snart är tisdag här. Känns vemodigt att snart åka hem, men spännande också. Det är stora omställningar, men bara bra och fina.
Puss.
fredag 13 december 2013
Det blev inget Piteå igår. 3 mil norr om Umeå så gav bilen upp. Vilken mardrömsfärd det blev tillbaka. Men det gick bra. Med nöd och näppe. Vi tänker göra ett nytt försök på måndag. Jag hoppas vi lyckas, för jag vill verkligen upp till mamma och tända ett ljus.
Annars då, att vara här i Umeå är fantastiskt. Jag känner mig hemma. Det gjorde jag direkt. Jag känner mig lugn och rofylld. Och Madde, hon är en fantastisk och unik människa. Vilket hjärta, vilken värme, och humor. Gud vad den kvinnan har humor.
Fredag idag. Dagarna har gått fort. Även om jag längtar hem en smula, så hoppas jag ändå att resan inte tar slut allt för fort. Jag är i balans här. Vet inte om det är luften, det goda vattnet eller en glad liten tös som heter Agnes som ger mig all energi. Men det är oavsett helt underbart!
Maybe, snart, puss!
Annars då, att vara här i Umeå är fantastiskt. Jag känner mig hemma. Det gjorde jag direkt. Jag känner mig lugn och rofylld. Och Madde, hon är en fantastisk och unik människa. Vilket hjärta, vilken värme, och humor. Gud vad den kvinnan har humor.
Fredag idag. Dagarna har gått fort. Även om jag längtar hem en smula, så hoppas jag ändå att resan inte tar slut allt för fort. Jag är i balans här. Vet inte om det är luften, det goda vattnet eller en glad liten tös som heter Agnes som ger mig all energi. Men det är oavsett helt underbart!
Maybe, snart, puss!
torsdag 12 december 2013
Nu sitter vi i bilen, påväg till Piteå. Jag ska äntligen få gå till mammas grav. Så många år sedan sist. Jag ska tända ett ljus, krama gravstenen, dela mina tankar och funderingar, och be om hennes välsignelse. Mormor (och morfar) ska jag också besöka. Åh vad jag saknar er, ni visa, kloka och vackra kvinnor.
Det måste finnas en samlingsplats där uppe, så vi får ses igen ❤️
Det måste finnas en samlingsplats där uppe, så vi får ses igen ❤️
Guess it's time.
Egentligen borde hela den här bloggen raderas och börjas om på nytt, från början. Från idag. Eller igår. Det spelar egentligen ingen roll exakt ifrån vilken dag. Me. Vad som spelar roll är vart jag befinner mig idag.
Det är ett nytt liv. Det är mitt liv. Jag lever. Jag skrattar. Jag känner lycka. Värme. Glädje. Stabilitet. Ska jag fortsätta?
Jag kräks lite på mig själv, precis som jag tidigare kräkts på alla andra lyckliga jävlar. Men nu är det jag som är där. Så superkräk på mig. Fniss.
Maybe. Puss.
Egentligen borde hela den här bloggen raderas och börjas om på nytt, från början. Från idag. Eller igår. Det spelar egentligen ingen roll exakt ifrån vilken dag. Me. Vad som spelar roll är vart jag befinner mig idag.
Det är ett nytt liv. Det är mitt liv. Jag lever. Jag skrattar. Jag känner lycka. Värme. Glädje. Stabilitet. Ska jag fortsätta?
Jag kräks lite på mig själv, precis som jag tidigare kräkts på alla andra lyckliga jävlar. Men nu är det jag som är där. Så superkräk på mig. Fniss.
Maybe. Puss.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
