Det här var första morgonen som jag vaknade riktigt kissnödig. Alltså sen badrumsombyggnaden började. Klart jag vaknat nödig förr.

Hur som haver, jag fick snabbt som attan dra på mig kläder och rusa till bussen. När jag har bråttom så blir jag sådär extra förvirrad. Kan springa och leta telefonen i minuter, svära över vart fan den tagit vägen. Det brukar ta ett par minuter till, innan jag upptäcker att jag faktiskt hållit den i handen hela tiden.

Tillbaka till bussen. Sprang som om det brann i baken på mig, hann med nöd och näppe fram. Likblek, men ändå fläckvis rödflammig. Blodsmak i munnen. Knivhugg i varje andetag. Men andra ord, jäkligt svårt att få luft.

Jag drog kortet så elegant jag kunde för att dölja min dåliga kondis och ville bara få sätta mig längst bak i bussen och svimma. Då ryter chauffören till, "Tacka! Jag väntade på dig, ingen annan!"

"Eh, tack?!" svarar jag. Tänk vad jobbigt för honom om han alltid har så vassa marginaler. Idag fick han vänta in en tjej med dålig kondis i heeeela 7,5 sekunder och han vill ha ett tack? Vilka jävla pucken det finns.

Är på dv, har kissat i måååånga minuter, fortfarande ont i lungorna, när det blir dags för en rökpaus ska jag leta upp hans jävla buss och punktera den. Skitgubbe.