Godkväll.
Tog mig en lång och uppfriskande dusch när jag var i Holmby idag. Så skönt! Åh vad jag längtar efter mitt badrum nu. Ska duscha 5 gånger om dagen när det är klart.
Pratade med en av hantverkarna när jag var på väg hemifrån i förmiddags. Frågade hur dom skulle bygga den där skiljeväggen som Ebo hävdade skulle kosta mig som hyresgäst 6000 kronor. Som jag själv skulle få betala alltså. Visserligen som en ökad kostnad på hyran varje månad, men tills den var avbetald.
Spelade lite dum för att fiska information. Skulle den muras upp och sen kaklas? Glasblocksvägg? Men nej, en glasskiva skulle det vara, som skulle limmas fast. Frågade hur den kunde kosta så mycket, det förstod han inte. Vi kom fram till att Ebo såklart skulle tjäna en hacka på det. Stackars alla som inte luskar lika mycket som jag och faktiskt kommer att betala det.
Jag sa iallfall att jag inte ville ha någon, han sa att jag kunde fixa det själv om jag ville, men att jag absolut inte skulle borra fast den, för då skulle Ebo debitera mig ytterligare 1000 kronor. Kul att dom kommit med den infon då? Tänk så många som kanske borrar upp en hylla eller dylikt, och sen får den räkningen.
Jag kommer såklart skita i den där jävla väggen överhuvudtaget. Vilka jävla skojare!
Nu ikväll kom alla tårar som en käftsmäll. Julen närmar sig, jag mår skit. Att mamma inte finns blir tydligare än någonsin. Ensamheten och tomheten stegrar. Om jag fick välja hade jag velat spola fram tiden en månad. Så att hela julhelgen var förbi, så att jag slapp närvara, lida och låtsas som att jag mår bra. Allt hade varit så perfekt om du fortfarande fanns. Jag saknar dig så.
Jag vet så många som förtjänar att vara borta istället för dig. Som borde hamna i rampljuset och förgöras. Jag har så mycket information som skulle kunna ge mig en bra peng om jag hade berättat. Men du uppfostrade mig till en vettig människa. Du hade aldrig tyckt att det var okej att göra det. Varför var du så himla bra?
En dag kommer dom få allt i ansiktet. Då är det jag som sitter i min soffa och har det där leendet på läpparna. Då ska ni få sona för allt. Då ska alla vända er ryggen och ni ska få känna på riktig ensamhet. En dag!
Nu tar jag lite hjälp på traven, för att trycka undan alla känslor, för att få tårarna att sluta rinna och för att kunna somna. Jag är så utmattad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar