Vilken jäkla resa jag begav mig ut på i eftermiddags. Eller snarare ikväll. Jag skulle åka och hämta Markus från ett kvällsmöte som drog ut på tiden. När jag skulle åka så befann jag mig på Center Syd och antog att den närmsta vägen till Billinge skulle vara att följa navigeringen/kartan i telefonen. Gps'n låg nämligen hemma och skräpade när jag behövde den som mest.

So far so good.. Batteriet på telefonen kändes inte som ett problem till en början, men efter som karthelvetet bokstavligt talat käkade batteri så blev det rätt så snabbt kämpigt. Jag fick köra som sjutton på vägar jag inte trodde existerade eftersom batteriet började sina. Jag var långt ute i skogen utan en aning om vart, inte en lampa i sikte, omringad av granar och slingriga vägar, smalare än en normal körbana.

Det började regna, blev dimmigt, skynda skynda! Nu är det bråttom innan telefonen dör. När 5 små bambisar skuttade rakt ut framför bilen höll jag på att skita på mig. Tackar gudarna för att Billinge äntligen dök upp där bakom de mossiga stenarna och lövhögarna. Med 1% kvar skådade jag Markus på parkeringen. Puh!

Aldrig mer den 2 mil kortare vägen för att spara lite bensin. Alltid omvägen, vägen jag känner till. Framför allt, alltid en laddad telefon! Note to myself, köp en billaddare till telefonen snarast!