Godkväll, eller natt, eller vad som helst!

Det bara kom, de där jobbiga känslorna. Det blev för mycket. Ibland känner jag att jag blir någon form av.. Jag vet inte.. Det känns som att folk tror att jag kan ta hur mycket som helst. Vissa saker vill jag inte höra, för det får mig att må dåligt. Jag vill inte vara en mellanhand. Jag vill inte veta, inte allt.

Idag var en sådan dag, eller blev. Egentligen släppte väl proppen pga av något helt annat. Men jag kände mig ensam. Riktigt ensam. Inte för att jag var själv hemma, mer i hjärtat, i kroppen. Stressad. Prestationsångest. Känns som att jag ligger så många år back. Jag kommer ju aldrig att komma ikapp och det gör mig så ledsen

Hur som helst, jag drog inte täcket över näsan, jag hörde istället av mig till fina Mirre. Jag behövde komma hemifrån, och kände på mig att hon var hemma.

Tog Rasmus på en promenad, sen körde vi till LA. Mirre köpte chailatte. Jag fullkomligt älskar't. Och cupcakes och chokladcheescake. Gott! Socker är bra för en ledsen själ.

Tack för att du ställde upp, så självklart. Du räddade min kväll. Du förstod det nog inte själv, men det gjorde du! ❤

Nu ska jag försöka sova. Det är en ny dag imorgon.