Markus är på ett sånt där tjurigt vidrigt humör som driver mig till totalt vansinne och upplösningstillstånd.
Igår kan jag erkänna att jag störde mig på honom helt obefogat. Vi brukar nämligen titta på ett avsnitt av The Mentalist innan vi somnar. Då ligger vi och skedar, han bakom mig och jag har datorn vid min sida.
Problem 1: Igår la han sig sådär äckligt nära, jag kunde inte röra en fena, det blev brutalt varmt och obekvämt, för mig. För han tyckte ju att det var perfa såklart. Efter ett par gnäll från min sida (höhö), så makade han efter.
Problem 2: Han tar stooora och djuuuupa andetag, och liksom bara pumpar ut luften i en enorm kraft, rakt på min axel och nacke. Det blir kallt på mig varannan sekund, sjukt irriterande.
När jag väl börjat störa mig på något så blir det bara värre och värre. Jag tänker på det nonstop och kan liksom inte för en sekund fokusera på något annat, i det här fallet serien.
Så efter x antal minuter fräser jag till och ber honom andas tystare. Han surnar såklart till, men gör ett försök. Det duger såklart inte för mig, för nu är det enda jag hör hur hans andning pågår bakom mitt huvud.
Jag inser såklart att jag inte kan be karln sluta andas helt! Tyvärr. Så istället tar jag till den där lilla lilla lilla vita lögnen. "Jag är sååå trött, kan vi se klart imorgon?" Inga probs, vi stänger av, han sommar på två röda, andandes sådär tungt som bara han kan när han sover.
Sur som en citron tassade jag ut till soffan och somnade i lugnan ro. Gud så skönt det kan vara med absolut tystnad ibland.
Klurar nu på hur vi ska lösa kvällens avsnitt..
Location:Rönnebergavägen,Eslöv,Sverige
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar