Tårarna sprutar. Jag mår sämre än någonsin. Hur många vändor ska jag genomgå? Jag kan inte prata med någon, jag orkar inte prata med mig själv. M frågar hur det är. Jag svarar inte. Jag orkar inte. Jag har slutit mig. Det känns som det enda rätta. Jag vill inte höra vad du har att säga. Jag ber även dig att låta mig vara. Respektera det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar